om att våga MEDITERA

Hämta en kudde och sätt dig på den med benen i kors en stund. Klarar du fem minuter så är det en bra början. Har du lyckats sitta i tjugo minuter så lär du ha kommit in i en annan andning. Hittat lite av ett nytt sätt att se på livet - en ny upplevelse som inte riktigt går att beskriva. Du måste testa själv - PRAKTISERA meditation. Det går inte att läsa sig till.

VÅGA
Det är just detta att våga meditera - våga sätta sig med benen i kors och orka sitta kvar en stund. Det är ju så mycket annat som behöver göras. Och varför sitta med benen i kors? Det verkar ju löjligt. Och det finns ju så mycket tuffare saker att göra - bestiga lite berg eller ut och dyka eller något annat mysigt.

MOTIVERING
Som människor har vi våra begränsningar. Vi klarar inte allt. Vi har våra brister. Det är lätt att låta bli att göra det man borde göra. Och vi kan fastna i ett visst beteende. Gå till överdrift. Så det finns både det överdrivna och det som du underlåter. Vi behöver helt enkelt ha något att vila i. Utan att ha något att vila i så lär vi mer eller mindre gå sönder. Det kan väl vara en motivering. Försöka bli hel. Hitta ett tillstånd där du är uppmärksam men ändå avspänd.

Men det är så klart det bjuder emot att sätta sig ner. Det finns allt det som är så mycket viktigare kan det tyckas. Så det kanske är först när din värld riktigt brutit samman som du får motivering till att sätta dig ner - sitta och meditera.

OMÄRKVÄRDIGT
Det handlar om att inte ta det så märkvärdigt! Det viktiga är att man sätter sig och försöker få bena mer eller mindre i kors så man inte springer upp för att ta sig en smörgås eller hitta på något annat så fort som möjligt. Har man bara satt sig ner och rätat lite på ryggen så kommer resten av sig självt.

Det finns så många meditationstekniker så till slut blir man bara förvirrad av alla goda råd. Kanske kan man försöka koncentrera sig på en punkt ungefär fyra fingrar under naveln där människans andningscentrum sägs finnas.

Men som sagt gör det inte så märkvärdigt. Huvudsaken att man börjar PRAKTISERA meditation. Att man kommer över sin räddsla för att sätta sig ner på en kudde med benen i kors. Det är inte löjligt. Det gäller att våga.

VEM ÄR JAG?
Enklast är väl att bara sätta sig - räta på ryggen - och sitta en stund. Men det går också att fråga sig själv: VEM ÄR JAG?
Och på det mesta så kan man ju svara både Nej och Ja. Nej för att gå i en spiral inåt och Ja för att ta sig ut ur spiralen. nejja kan man ju också göra - det blir som ett ord att hålla fast vid - sätta ett enda ord på allt - eftersom allt sitter ihop på något sätt - i grund och botten är ett - så är det ju svårt att sätta fler än ett ord på allt. Och vilket ord man sätter kan man bestämma själv - man behöver inte kalla allt för Gud på svenska - Dieux på franska - Allah på arabiska, Yehova på hebreiska eller Jumala på finska. Det går att använda nejja istället eller vad du vill.

MÖRKER eller LJUS
Vi vill oftast se bara ljuset. Det gäller att leta efter motsatsen. Leta efter skuggorna - mörkret - för att få syn på ljuset - få syn på den gräns - den delning som är ett möte - som finns överallt i ett ingenstädes - som finns som en tystnad ringande en stillhet brusande - mörker och ljus men inte också inte mörker och ljus och inte heller delningen/mötet och inte heller detta. Man får hålla på en stund och säga Nej och Ja - nejja så löser det sig så småningon - ens jag blir lite rundare på kuppen - inte så kantigt - en dag så fattar man... eller rättare sagt fattas av det som funnits där hela tiden - den ringande tystnaden - den brusande stillheten. Men som sagt man måste sätta sig ner själv och ta reda på det.